Josip Vrabec är ett matte- och schackgeni. Men också en renlevnadsmänniska och en sann vän av ordningen. Möt oktober månads kristinebergsprofil.
När Josip föddes i den Jugoslaviska staden Banja Luka 1948 var det hårda tider. Kriget hade tagit slut några år tidigare och landet hade inte riktigt lyckats återhämta sig. Banja Luka är Bosniens nästa största stad efter Sarajevo med 200 000 invånare och ligger vackert placerad med en älv som flyter genom staden. Det var i denna vackra miljö Josip tillbringade sina sex första år innan flyttlasset gick första gången. Under uppväxten hamnade familjen i olika städer och efter Josip var klar med skolan väntade jobb som pressfotograf. Flera flyttlass senare anlände Josip 1993 till Ystad som flykting. Kort därefter transporterades han till en flyktingförläggning i Märsta tillsammans med 500 andra människor som alla väntade på att få sina papper för att kunna starta sitt nya liv i Sverige. När alla papper var i ordning väntade Bräcke i Jämtland på Josip innan Brunflo i Östersund ärades av hans besök mellan 1994 och 2007.
Den 28 februari 2007 anlände Josip till Oskarshamn. Han hade tröttnat på kylan och att leva i ett vinterlandskap i tio månader. Det exakta datumet finns nedskrivet i en av alla hans pärmar med all möjlig fakta och statistik. För det är en ordningens man vi har stämt träff med.
– Jag älskar statistik och siffror, tror inte att det är en hemlighet för någon. I mina pärmar söker jag svaren på de eventuella frågor jag kan tänkas få av er journalister. Här finns alla städer jag besökt och alla länder. Vart jag har tagit mina foton, hur vädret var och så vidare.
Josip är en man som älskar den svenska naturen och är en stor fantast av just den som omger Oskarshamn.
– Jag älskar att vara ute, skulle kunna bo ute 24 timmar om dygnet om det inte skulle ses som något konstigt i samhället. Jag gillar att vara ute på kvällarna och nätterna med min kamera och fotografera alla de vackra platser som finns här omkring. Speciellt när Gotlandsfärjan kommer in när mörkret har lagt sig eller alla de fantastiska solnedgångar man kan få se runt Ernemar. Solen är ju källan till allt. Livet är i ständig rörelse och det är det som gör att jag älskar att fotografera. Just att kunna fånga ögonblick som en sekund senare är historia.
Josip är en filosof som älskar att fundera och grubbla på allt som hittills är obesvarat. Att universum är en stor hemlighet med andra solsystem som innehåller liv är en självklarhet. Dessutom gillar han geologi, stenar kan berätta så mycket. Det är därför han nu studerar geologi på Kalmar högskola.
– Jag är fascinerad av att en liten sten kan säga mig så mycket. Tar jag cykeln till ett stenbrott händer det ofta att jag tvingas ta bussen åter med 20 kilo sten i bagaget.
Matematiken är något som går hand i hand med filosofin. Det är en abstrakt vetenskap som fångat Josips intresse sedan barnsben. Det handlar inte bara om siffror som för oss andra dödliga.
– Under 45 år har jag studerat mycket matematik. Jag har även jobbat som matteinstruktör. Många föräldrar vill kunna erbjuda sina barn mer mattekunskap en den som de kan få från skolan. Det är också det som till viss del är problemet, just skolan. Det går inte bara att ge barnen en mattebok och tro att de fixar ämnet. Då börjar man på fel sätt. Det är ungefär samma sak som med schack. För mig finns det fyra grundämnen i barns lärande. Det är matematik, språk, musik och fysisk aktivitet.
Inom schack är Josip kung, utan tvekan. Ett namn som är välkänt i schacksverige. Konstigt vore väl annars. Sedan Josip kom till Sverige har han dominerat, mycket tack vare sina mattekunskaper.
– I schack är det extremt mycket matte men även inslag av psykologi och konst. Det är svårt att kunna koncentrera sig i mer än 20 minuter i schack och det är samma sak för en vanlig döing när det gäller allt annat också. Men det är saker man måste träna upp. I schackskolan som jag oftast är med och leder brukar jag kolla ifall ungdomarna är duktiga på just matte eller piano. Är de det så är förutsättningarna att lyckas som spelare utmärkta. Det kan handla om att koncentrera sig i upp till sju timmar så det är viktigt att vara rak redan från början. När det gäller matteundervisningen så får den inte jäktas fram. Missar man något så är det nästan omöjligt att kunna fixa detta för att tempot är alldeles för högt. Dessutom brukar inte problemen visa sig förrän de börjar högstadiet.
Enligt Josip är det unika med schack att du alltid spelar rent, det finns ingen möjlighet till fusk och allt handlar om dig och hur fokuserad du är. Ett enda misstag kan leda till förlust och den enda att skylla på är dig själv. Matte och schack är två världsspråk som alla kan tala. Vart du än befinner dig i världen så är två plus två fyra och du kan vara säker på att vem du än frågar om vad ett schackbräda har för färger får du samma svar.
Tabletter, cigaretter, snus, sprit och narkotika är saker som Josip avskyr. Hur någon kan vilja begå självmord på ett så plågsamt sätt som genom att röka eller dricka är för honom en gåta.
– För att vi skall må bra så måste vi träna, andas frisk luft och få livskvalitet. Det är en omöjlighet att uppnå allt detta om du samtidigt nyttjar en drog. Att använda hjärnan dagligen är jätteviktigt för välmåendet. Att spritanvändandet även kryper ner i åldrarna skrämmer mig än mer. I mitt hemland kan man i en stad med 3000 invånare köpa sprit i 20 butiker och inte en enda frågar om din ålder. Samtidigt så klassas de som röker på gatan som prostituerade. Det är lite annorlunda här i Sverige såklart men det jag menar är att man genom att nyttja allt skräp sakta tar sitt liv till en ganska hög kostnad. Istället skall man spela schack, det är en underbar drog som inte kostar en krona men ger så mycket rus tillbaka. Man måste få använda sin hjärna, få vara aktiv annars hamnar man i ett transliknande tillstånd som påminner om djuren på djurparken som bara ligger där i sitt inrutade liv utan någon stimulans överhuvudtaget.
Skall du nå resultat så skippa drogerna här i livet. Det är alldeles för dyrbart för att slösa bort!!!
Ålder: 60 år
Bil: Nej
Favoritmat: Köttbullar men äter precis allt
Favoritresemål: Trondheim utan tvekan. Staden har precis allt det jag älskar. Vatten, historia och norrmän som är ett underbart folk
Drömresemål: Dubrovnik
Hobbies: Matte, schack, musik, sport, film, litteratur samt geologi